Att mitt nya lite enklare liv för med sig många fördelar var något jag hade räknat med. Att jag däremot skulle börja förstå ett fenomen som jag tidigare mest irriterat mig på gjorde mig överraskad. Jag har ingen bil och har inte haft det på väldigt länge. De gånger jag åker bil får jag nästan alltid från föraren stå ut med arga och ofta elaka kommentarer om alla medtrafikanter. Jag har aldrig förstått det och har ofta tänkt mindre smickrande ord om föraren. Nu när jag cyklar har jag märkt att jag får samma tankar som bilföraren. Vissa dagar är däremot värre än andra. Listan på vad som irriterar mig är lång. Andra cyklister som cyklar mot rött när jag inte gör det. De ska inte tro att de ska cykla förbi mig genom att bryta på reglerna. Feta gubbar i sin fina bil och som pratar i telefonen och inte har en aning om att jag finns där. Då vill jag mest av allt sparka in dörren på den fina bilen. Folk som står på cykelbanan och inte ser mig och ändå inte vill flytta på sig när de väl ser mig. Då vill jag återigen sparka ner dem. Jag gör så klart inget av av mina tankar, jag är ju en inställsam svensk som inte säger ifrån. Däremot kan man ifrågasätta varför jag överhuvud taget tänker så. Jag borde lugna ned mig lite. Jag är ute, får frisk luft och gratis motion. En ny punkt på listan över saker jag bör förbättra.
Sam Stade om arga cyklister i Kina: http://www.youtube.com/watch?v=Fq7Cyt7Rfv8
lördag, februari 28, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha, känner igen det där. Jag kan också bli galen när jag cyklar. Mest på bilister, men även på andra medtrafikanter.
SvaraRaderaJag drabbas ofta av roadrage både som cyklist och som bilist MEN jag har också fått en helt annan förståelse. Framförallt att cyklister inte syns. Särskilt när det är mörkt men även annars. Jag vet inte om det är döda vinkeln som spökar men det är ofta som jag i bilköer blir omkörd av cyklister som dyker upp ur tomma intet och det är rätt obehagligt. Sen ser man både bilister, cyklister och fotgängare som verkar ha en stark dödslängtan med tanke på sitt uppträdande i trafiken. Framförallt när man ser dem i samspel med spårvagnar.
SvaraRaderaJag tror man överskatter den egna förmågan och att man däför cyklar/kör utan en tanke på sina medtrafikanter. Jag vet också att det gått lite väl snabbt själv då jag susar fram på vissa smala cykelbanor och jag vet att jag inte skulle hinna bromsa om någon skulle springa ut framför cykeln. Men jag tycker inte att vi har en cykelkultur i Göteborg på samma sätt som i t.ex. Köpenhamn. Jag blev imponerad över hur snabbt och effektivt cyklisterna kryssade fram i trafiken. Märkte det även i Amsterdam hur man visar större respekt för de som cyklar. Där håller man sig, om man inte vill bli överkörd, undan cykelbanorna. Nu är både Köpenhamn och Amsterdam större än Göteborg, men det hindrar inte att vi visar mer respekt för våra medtrafikanter.
SvaraRadera