Har gillat Erlend Loes böcker sen jag läste Naiv. Super. Loe har en enkel berättarstil och är ofta underfyndigt ironiska. De handlar ofta om män som hamnat i en livskris och som tar till drastiska metoder för att bryta tristessen. Hade inte läst den semidokumentära Expedition L och visste inte vad jag kunde förvänta mig. Boken är skriven på samma sätt som i hans andra böcker och handlar fortfarande om förvirrade pojkar. Skillnaden är att boken är skriven som en dokumentär och att Erlend själv är huvudpersonen. Erlend vill bevisa att de polynesiska urinvånarna kom dit från Sydamerika på skridskor. Har tar med sig några vänner och åker till Cook Island för att sätta Norge på kartan. Han vill följa i Thor Heyerdahls fotspår och bli en erkänd vetenskapsman.
Boken var helt ok. Problemet är dessa bortskämda norrmän som har allt och är vana vid att få allt. De har en irriterande attityd och att Loe pratar om negrer känns som politiskt inkorrekt bara för sakens skull.
Men gillar man Loe så gillar man boken. Jag gillar Loe och väntar nu på att biblioteket ska köpa in den senaste boken "Gör vad du vill".
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar