Lästa böcker

Något jag har gjort mer än förut är att läsa böcker. Jag har alltid läst mycket även om det varit mer till och från de senaste åren. Jag har av naturliga skäl mer tid att lägga på läsandet plus att jag läser romaner igen. Jag slutade för några år sedan att läsa romaner, och höll mig mest till faktaböcker. Jag tyckte att romaner var bortkastad tid och det var bättre att jag lärde mig något. Problemet är att faktaböcker sällan ger samma form av njutning där man sugs in i historien och sträckläser i timmar. Det gör i alla fall inte jag när jag läser faktaböcker. De är ofta träliga att ta sig igenom och det blir därför inte så mycket läsande. Jag är därför glad att jag åter fick lusten att läsa mer förra året, har det blivit mer av en vana nu. Jag har den senaste månaden läst två böcker som med lite god vilja kan sägas ha en koppling till anarkismen, Primal Screamer och Den långa flykten.

Primal Screamer skrevs av sångaren, målaren och författaren Nick Blinko 1995. Den är kanske mest intressant för dem som är inbitna fans av bandet Rudimentary Peni. Rudimentary Peni som fortfarande är aktiva placerades i facket anarkistisk punk och räknas idag som en av de mer klassiska banden i genren. Även om musiken påminner mycket om punk var det texterna som skilde dem åt från de andra banden. De var mer Lovecraft-inspirerade, och det är med den gamle skräckmästaren som inspirationskälla han skrev Primal Screamer. Det är en semibiografisk historia där det är svårt att veta vad som är verklighet och fantasi. Boken handlar om en psykiater och hans samtal med en självmordsbenägen ung kille (Nick). För att bota ynglingen utövar han primalskriksterapi och det är genom psykiaterns dagboksanteckningar vi följer historien. Boken är klart läsvärd, men har sina brister. Nick Blinko är ingen författare, men han visar onekligen att han har talang för skrivandet. Den har blivit lite av en kultbok, och det är väldigt svårt att hitta boken. Den trycks inte i fler utgåvor, men ibland kan man hitta den på Amazon eller eBay. Du får däremot vara beredd att hosta upp mycket pengar för den. Hittade den på Amazon och den billigaste gick loss på 82 dollar. Alternativet är gå in på Nick Blinkos "officiella?" sida på MySpace och hämta den där.

Mer läsning: Andra talanger hos Nick Blinko

Representing the End of All Forms of Oppression; Religious Political & Emotional.

Jag kände inte till Richard Adams och hans bok Den långa flykten förrän jag hörde talas om det anarkistiskt lagda bandet Fall of Efrafa. Bandet har lagt hela mytologin om kaninerna som måste fly till sitt musikaliska koncept.

Fall of Efrafa represents the fall of all forms of oppression, be that religious, political and emotional. We played on the religious metaphor in the original book; the rabbit ‘religion’ mirrors christianity - a holy trinity. ‘Frith’ - their god, ‘El Ehrairah’ - the christ figure and ‘Inle’, the holy spirit. Our artwork and lyrics reflect the idea that this society is struggling to turn away from these ideologies in the face of adversity, to rely on one another instead of false deities. To us, ‘Efrafa’ represents humanity, and ‘owsla’ which means guardian, the last vestiges of nature. The story plays out as a war between these opposing sides.

Efter att jag sökte lite på nätet förstår jag att boken räknas som en barnbok och i många recensioner skrivs det att den lästes när de var barn. Jag vet inte i vilket syftet den skrevs, men det är klart att den kan tolkas annorlunda än som bara en mysig barnbok. Den har en allegorisk karaktär och kan därför också passa vuxna läsare. Boken handlar om en grupp kaniner som flyr sin koloni då människan är på god väg att förstöra den. I sökandet efter frihet stöter man bland annat på andra kaniner som har byggt upp en fascistisk koloni och våra hjältar måste återigen fly. Boken är väldigt spännande och det är lätt att känna med de modiga kaninerna. Det är utan tvekan den bättre boken av de två och jag tycker verkligen att ni ska läsa den. Om ni läste den som barn, läs den igen, jag tror faktiskt ni kommer ha större utbyte av den nu.

Mer läsning: Fall of Efrafa

Gatukonst

Trainspotting, planespotting och nu artspotting. En sysselsättning som är helt gratis och väldigt kul är att leta snygga konstverk på gatan. Jag är väl kanske inte aktiv i mitt letande men jag vill gärna dokumentera dem med kameran när jag får möjligheten. Läste förra året på Nadias blogg om ansikten i sten, se här och här. Blev väldigt fascinerad av de vackra målningarna men tänkte inte så mycket mer på det. För några veckor sedan såg jag bilderna igen, nu hos Navid Modiri, och fick nu veta att mannen bakom verken heter Joakim Stampe. Bestämde mig för att åka dit och fota och till min glädje var Joakim där och målade. Fick veta att han inte funderar så mycket på vad han ska måla utan det kommer naturligt för honom efter en stund. Polisen gillar visst inte hans arbete, men de kan inte göra så mycket då han använder sig av vattenbaserad färg. Kul ändå att han kan fortsätta och förgylla den gråa verkligheten lite.

Blandad gatukonst:

Guldheden

Röda sten

Oljevägsmotet

Ringön

Geoff Berner

Vad jag kommer sakna i april är att inte se Geoff Berner när han besöker vårt land. Jag vet inte hur det kommer sig, men bortsett från den fula skräniga musiken jag lyssnar på i vanliga fall, lyssnar jag väldigt mycket på traditionell östeuropeisk musik, gärna judisk eller romsk klezmer. Geoff spelar judisk klezmer fast med engelska texter och är kanske lite mer ful och primtiv. Han blandar fyllesånger med låtar om religion och politik och texterna är väldigt fyndiga och lite humoristiskt torra även om de i grunden är seriösa. Den 18:e april spelar kanadensaren sin speciella punkiga klezmer i Göteborg. Har ni möjlighet ska ni definitivt se honom.

Spelningar

April 18 - Stockholm, Sweden - KGB

April 20 - Göteborg, Sweden - Mitt Andra Hem, Andra Långgatan 29

April 22 - Malmö, Sweden - Bodoni

Jag har faktiskt gjort ett litet undantag när det gäller köpstoppet. Eller egentligen tycker jag inte att det är ett undantag. Gav en kompis 200 kr i december för att köpa Geoffs "Klezmer Mongrels" när han var Nederländerna. Han kunde inte hitta skivan men behöll pengarna och köper den åt mig nu i april istället när skivan släpps i skandinavien. Tycker inte att jag fuskar, pengarna bytte ägare redan i december så man kan säga att leveransen dröjer fyra månader.

Bokslut mars

Inga större förändringar i mars. Köpte lunch ute en dag, men annars går det utmärkt. Känner mig inte speciellt frestad att köpa saker. Ibland händer det att tekniknörden i mig vaknar, men det räcker att jag funderar på behovet och jag glömmer snabbt bort det.

Earth Hour

Ikväll 20.30 är det dags för manifestet Earth Hour. Under en timme ska vi alla släcka lamporna och spara på energi och miljö. Jag förstår på sätt och vis jippon som detta och Buy Nothing Day, det lättar på vårt samvete och när det är över kör vi på igen. Vi behöver inte ta vårt ansvar och radikalt ändra på vår livsstil, för det vill vi ändå inte. Att företag dessutom unyttjar timmen för smart marknadsföring av sina produkter känns väldigt olustigt. Jag bryr mig faktiskt inte om Earth Hour och det tycker jag heller inte att du ska göra.

Fria Tidningen
Jonas hållbara blogg
Västerbottens Kuriren

Såpnötter och tandkräm

Precis som koldioxidexperiment har jag upptäckt det som kallas tvättnötter eller såpnötter som gnistaliving kallar dem. Dessa frukter utsöndrar, i kontakt med vatten, ett lödder som rengör kläderna. Funderade lite på miljövinsterna, om det skulle löna sig eller inte. Frukterna kommer vanligtvis från Indien, men de är 100% ekologiska och 1 kg ska tydligen räcka ett år om man tvättar två-tre gånger i veckan. Man slipper dessutom alla kemikalier som vanligt tvättmedel innehåller. De frukter som gnistaliving importerar ska dessutom vara certifierade enligt "fair trade", så jag tycker fördelarna överväger stort. Ekonomiskt vinner jag också på det, det bör vara betydligt billigare om jag klarar mig på 1 kg under året.

Testade alltså tvätta med nötterna i veckan och jag var först lite tveksam om det skulle fungera, men det går alldeles utmärkt. Kläderna blev mjuka och luktade rent så jag ser ingen anledning att återgå till vanligt tvättmedel.

En annan sak jag funderat på är att tillverka min egen tandkräm. Jag blir så lätt inspirerad av andra och när jag såg dokumentären "Recept mot katastrofen" tänkte jag att jag också kan göra det. Har sökt lite på Internet och hittade ett recept som jag tror jag ska testa.

Enkel kaolin- och salttandkräm:

50 gr krita
10 gr kaolin
1 gr fint havssalt
40 ml glycerin (eller mer, för att få bra konsistens)
Smaksätt med ca 15 droppar eterisk olja, t ex pepparmint.

Så här gör du:

1. Blanda allt torrt
2. Tillsätt glycerinet
3. Smaksätt med eteriska oljor

Obs, blanda helst allt i mortel eller materedare, se till att allt noga blandas.

Sen finns det ett annat väldigt enkelt sätt:

Ställ en liten mugg med grovt havssalt i badrumsskåpet. Skölj din tandborste och doppa i saltmuggen. Borsta rejält både tänderna och tandköttet. Jag lovar, att du får rena, vita och friska tänder och frisk andedräkt.

Kanske inte så bra i längden för emaljen, men det blir säkert rent. Om ni har andra tips för enkla förbättringar som är bra för miljö och hushållskassan, lämna gärna en kommentar.

Utan ord

Bild: www.andysinger.com

Schifosi - Half Lit World

Schifosi från Australien spelar finfin melodiös crust i samma anda som Tragedy. Ett bra substitut istället för krogen en lördag kväll.

Uppföljning 2 - inventering

Som ni kanske minns så började jag i januari rensa bland alla saker som jag inte längre behövde. Jag bestämde mig ganska snabbt för att jag inte skulle sälja något utan allt skulle skänkas. Jag vill inte uppmuntra till konsumtion så det kändes det som det mest rätta alternativet.

Före

Har rensat lite då och då och vissa saker slängde jag till återvinningen. Kläderna gick till Röda Korset och efter det började jag sedan annonsera på bortskänkes.se och det fungerade utmärkt. Fick faktiskt fler svar än jag räknat med så jag la ut fler annonser och maillådan svämmade över med svar. Blev av med allt jag annonserat och blev mest glad över att både DVD-spelaren och CD-skivorna skänktes till en ungdomsgård för ungdomar på glid. Att den dåliga 80-talsmusiken kunde komma till någon nytta någon dag var mer jag kunnat tro på. När killen som hämtade grejerna frågade han varför jag ger bort allt. Kunde inte säga att jag tycker att musiken är riktigt jävla dålig och att jag mest skäms över att jag ägt dem. Mumlade då något om enkelhet vilket också är sant och killen såg då mest oförstående på mig :) Skänkte totalt bland annat 30 böcker och ca 150 CD-skivor. Nu ska jag ta det lugnt ett tag, men jag kommer säkert skänka mer saker i år. Det är faktiskt kul att känna att grejerna ger andra människor glädje så det är en win-win situation för alla.

Efter

Uppföljning - cykelstatistik för nördar

Sedan jag började cykla till jobbet har jag använt verktyget Nokia Sports Tracker som tillsammans med min GPS i mobilen för en logg över cyklandet. Med programmet kan jag mäta hastighet, distans och tid plus andra mer eller mindre nördiga funktioner som t ex en höjdmätare. När du är klar med aktiviteten kan du spara den i den inbyggda kalendern och kan senare plocka fram statistik för passet och även visa rutten på en karta.

Det här verktyget är helt perfekt för mig då jag verkligen älskar statistik. Jag kan sitta och jämföra medelhastigheter och tider mellan olika dagar och följa min utvecklingskurva. Då jag också är väldigt tävlingsinriktad så jag vill gärna förbättra min tid och pressar mig ganska ofta när jag inser att jag kan få en bra tid. Snacka om lycka första dagen jag kom under 30 minuter. Det här gör att jag är mer motiverad att cykla bara för att programmet är så kul att använda.

I går passerade jag 50 mil totalt sedan jag började den 9:e januari och från att vara en otränad soffpotatis märker jag att det har gett resultat. Cyklar inte samma väg nu som när jag började men det går ända jämföra mellan första dagen och nu.

Totalt

Tid 13:e januari

Tid 18:e mars

Programmet finns att hämta här.

Ett enklare liv - att jobba mindre

Bild: www.andysinger.com

När jag började mitt konsumtionsfria år hade jag knappt hört talas om downshifting, voluntary simplicity eller frivillig enkelhet. Nu förstår jag däremot att det är det jag hela tiden strävat efter även om jag fortfarande inte riktigt vet vad det egentligen betyder. Ett enklare liv kan betyda så mycket. För mig måste det ändå vara främst materiell enkelhet jag strävar efter och att äga mindre saker. Det kan också betyda att man vill leva närmare naturen, att konsumera ekologiskt och kanske t om ta steget fullt ut och leva som freegan. Vad det också kan innebära är att arbeta mindre och dra ner på tempot.

Jag skulle absolut kunna tänka mig att att jobba mindre, och vem skulle säga nej till det. Vi måste lära oss att omprioritera vad som är viktigt i livet. Jag tror inte att det finns en mening med livet, jag tror likt Tor Nørretranders mer på slumpens ordning, men om det fanns en mening så är det knappast att arbeta så mycket som möjligt för att konsumera så mycket som möjligt. Det kan omöjligtvis skapa lycka. Mer fri tid åt människan leder enligt Christer Sanne också till mindre koldioxidutsläpp så både människa och miljö vinner på det.

Hur är det då med ekonomin? Kan den vinna på att vi arbetar mindre? Nederländerna införde på 80-talet vad som kallades för deltidsekonomi för att rädda ekonomin och skapa jobb. Däremot tänkte man inte så mycket på en grön skatteväxling så skatterna sänktes och den offentliga sektorn bantades. Deltid är samtidigt en kvinnofälla och i Nederländerna är det övervägande kvinnor som jobbar deltid. Mannen tar inte sitt ansvar och har oftast sin karriär som främsta mål. Då tycker jag det hade varit bättre om deltid kunde vara den nya heltiden, d.v.s. lagstadgad 6-timmars arbetsdag för alla. Frågan debatterades ofta för några år sedan, men har tappat fokus den senaste tiden. Med finanskrisen som väller över oss, borde sänkt arbetstid också leda till färre uppsägningar.

Mer läsning:
Samförstånd och skattelättnader botade
Holländarna jobbar mest deltid
Christer Sanne - rekyleffekten
Samhällets ekonomi klarar 6 timmars arbetsdag
Are Shorter Work Hours Good for the Environment?
Naturlagar, lönearbete och grön ideologi

Misslyckande nummer tre

Det har varit lugnt på bloggfronten den senaste veckan. Insjuknade i något jag trodde var halsfluss eller var det bara en kraftig förkylning? Hur som helst har jag inte orkat lägga någon energi på bloggen. Har mest sovit, druckit vatten och gett mig på alla möjliga huskurer för att snabbt bli bra igen, trots att jag vet att de inte gör mig friskare snabbare. Men jag hoppas ändå på lite placebo och då gör det inget att jag äter överdrivet med vitlök, C-vitamin, ingefära, kan jang och allt annat som jag "tror" ska hjälpa.

Och vad gör jag första dagen på jobbet igen?? Glömmer så klart matlådan och måste köpa lunchmaten. En vegetarisk lasagne för 45 kr på mitt konto för misslyckanden. Jag vet, kanske inte det bästa ordvalet, men då försöker jag undvika det så långt det går.

Recept mot katastrofen

I går visades dokumentären "Recept mot katastrofen" på SVT. Den följer John Webster och hans familj i Finland i deras försök att under ett år oljebanta. John har insett, precis som många av oss har gjort, att vi har ett personligt ansvar att minska på utsläppen av fossila bränslen. Nu vill John sluta konsumera olja, vilket innebär att bilen säljs, de tänker inte flyga, de byter el till en mer miljövänlig och de ska sluta köpa produkter inpackade i plast. Det innebär att de t.ex gör egen hårgel och tandkräm, allt för minska på konsumtionen av plast.

Även om det låter ambitiöst, tycker jag ändå de gör lite märkliga val. Finland hör till de länder med mest utsläpp av koldioxid per capita, och 2006 låg siffran på 11,1 ton. Att familjen Webster med sina 18 ton behöver se över sin livsstil är det ingen tvekan om. Sedan att de väljer att köra både bil och båt som drivs med biodiesel tycker jag låter lite skevt.

Men filmen var bra. Den var ganska lättsam och underhållande trots ämnet och den visade svårigheterna med att byta till en mer radikal livsstil. John måste även ta hänsyn till sin fru som själv säger att hon inte är en idealist och mest tycker det är jobbigt att maken hittat på sådana dumheter.

Filmen visas även på onsdag i SVT1 kl 14.55

Mer information:
Recipes for Disaster
Koldioxid per capita

Bokslut februari

Trots att det är färre dagar i februari känns det som det går åt rätt håll. Köpstoppet är inga problem alls. Trodde det skulle vara mer kämpigt, men jag har väl underskattat mig själv helt enkelt. Det gäller bara att planera vardagen bättre. Det låter kanske enkelt men jag har aldrig gillat att lägga energi på att planera för framtiden utan det som händer det händer. Nu måste jag ändå försöka och det fungerar än så länge. Har nu planerat middag för hela nästa vecka och har idag storhandlat för att minska på antalet småköp. Då ska jag kunna minska matkostnaden ytterligare. Nästa månad ska jag under 2000 kr.

Road rage på cykel

Bild från http://sedgemore.com

Att mitt nya lite enklare liv för med sig många fördelar var något jag hade räknat med. Att jag däremot skulle börja förstå ett fenomen som jag tidigare mest irriterat mig på gjorde mig överraskad. Jag har ingen bil och har inte haft det på väldigt länge. De gånger jag åker bil får jag nästan alltid från föraren stå ut med arga och ofta elaka kommentarer om alla medtrafikanter. Jag har aldrig förstått det och har ofta tänkt mindre smickrande ord om föraren. Nu när jag cyklar har jag märkt att jag får samma tankar som bilföraren. Vissa dagar är däremot värre än andra. Listan på vad som irriterar mig är lång. Andra cyklister som cyklar mot rött när jag inte gör det. De ska inte tro att de ska cykla förbi mig genom att bryta på reglerna. Feta gubbar i sin fina bil och som pratar i telefonen och inte har en aning om att jag finns där. Då vill jag mest av allt sparka in dörren på den fina bilen. Folk som står på cykelbanan och inte ser mig och ändå inte vill flytta på sig när de väl ser mig. Då vill jag återigen sparka ner dem. Jag gör så klart inget av av mina tankar, jag är ju en inställsam svensk som inte säger ifrån. Däremot kan man ifrågasätta varför jag överhuvud taget tänker så. Jag borde lugna ned mig lite. Jag är ute, får frisk luft och gratis motion. En ny punkt på listan över saker jag bör förbättra.

Sam Stade om arga cyklister i Kina: http://www.youtube.com/watch?v=Fq7Cyt7Rfv8

The King of Kong

Dokumentären The King of Kong måste vara en av de bättre filmer jag sett på mycket länge. Filmen handlar om något så nördigt som medelålders gubbar som spelar arkadspel; gärna de äldre enkla spelen från tidigt åttiotal. Här handlar det om spelet Donkey Kong.

Filmen är ganska konventionellt uppbyggd. Billy Mitchell, legendarisk inom spelvärlden har sedan 1982 världsrekordet i spelet. Rekordet har ansetts vara oslagbart, men nu har det dykt en seriös utmanare i Steve Wiebe. Dokumentären följer Steve i sina försök att sätta ett nytt rekord. Trots att Steve är väldigt talangfull och känner att han kan ta rekordet är han motarbetad av mästaren Billy och även organisationen Twin Galaxies som dokumenterar rekorden.

Man känner verkligen med Steve som alltid känt sig misslyckad inom allt han företagit sig trots att han har fru, barn och villa. Han var en lovande sporttalang, men sumpade det. Han är även en duktig musiker men det blev heller inget av. När han senare blev av med jobbet tappade han kontrollen över sitt liv. Då såg han Donkey Kong som en möjlighet att äntligen lyckas.

Filmen är möjligtvis övertydlig, och den är på gränsen till att vara för sentimental, men jag känner på sätt och vis igen mig. Är visserligen ingen spelnörd även om jag faktiskt spelade Donkey Kong i min barndom. Egentligen kan man byta ut spel mot valfritt ämne och man hade kunna göra en likadan film. Den handlar om hur vi alltid vill känna oss uppskattade och vi söker bekräftelse över att man kan göra något bra. Så skippa nu den dyra Hollywoodfilmen, vänta med att se den hippa pretentiösa indierullen och se The King of Kong. Ni ångrar det inte.

Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/King_of_kong

Onsdagsföreläsning

Mod och inspiration - Om Elin Wägners engagemang och kamp

Elin Wägner var den första som vävde samman en heltäckande vision om miljö, fred och kvinnors rättigheter. Hon var långt före sin tid och är idag mer aktuell än någonsin!I år är det 60 år sedan Elin Wägner avled och Birger Schlaug är en av dem som uppmärksammar detta genom en rad föredrag på temat "Mod och inspiration". I föredraget levandegör han inte minst Elins kamp för miljön.

Vet inte så mycket om Elin Wägner och vem hon var, men Birger Schlaug nämner ofta på sin blogg Elin som en förftattare med en ideologisk grund i miljöfrågor och kvinnokamp. Intressant är det i alla fall och att det är fri entré skadar inte. Det betyder att jag kommer vara där.

Datum: 2009-03-11
Tid: 18.00 - 19.30
Plats: Ekocentrum, Göteborg

Mer information:
http://www.ekocentrum.se/kalender.php?id=577
http://elinwagner.blogspot.com/

Finanskris?

Koldioxidexperiment skriver om krisen och hur den påverkar oss (jag). Kunde inte skriva det bättre själv. Håller med om i princip allt. Så är livet i en bubbla. Självklart påverkar den många människor, men jag personligen? Inte alls.

Härligt oberörd: http://koldioxidexperiment.blogspot.com/2009/02/harligt-oberord.html

Hitta butiken

Om man inte har köpstopp så ska man naturligtvis handla ekologiskt och rättvisemärkt när möjligheten finns. Men var ska man då handla och hur hittar man till de butikerna? Det här inlägget tänkte jag skulle fungera som ett levande dokument. Jag tänker löpande uppdatera med länkar till butiker som säljer ekologiska produkter och även till diverse forum som fokuserar på medveten handel. Tanken är inte att lista alla butiker i Sverige. Jag ska däremot uppmärksamma ett fåtal butiker som har en tydlig ekologisk/rättvisemärkt inriktning. Om ni har några tips maila mig eller lämna en kommentar, vill gärna se att listan utökas med fler städer än Stockholm, Göteborg och Malmö.

Guider

Hitta butiken - Naturskyddsföreningens guide till butiker med second hand, miljömärkta, ekologiska eller rättvisemärkta kläder och textilier.

Ekologisk handel - Handla ekologiskt i din stad. Vi försöker sammanställa affärer som helt eller delvis har ekologiska produkter i sitt sortiment.

Ekohäftet - Ekohäftet är din guide till shopping, mat och upplevelser i Göteborgs ekologiska och rättvisa värld. När man köper ekohäftet får man även en stadskarta med de butiker som man hittar i häftet.

Godsak - Guide till ekologiskt och rättvisemärkt i Göteborgsområdet.

Asfaltblomman - Miljö och rättviseguide. Asfaltblomman guidar främst till Stockholm, här finns en mängd recensioner och nyheter om det gröna och hållbara Stockholm.

Butiker - Stockholm

Hermans ekohandel - En fullsortimentsbutik där allt är miljövänligt.

Red Fairy - Klädbutik med etiskt och ekologiskt tillverkade kläder och accessoarer.

Ekovaruhuset - Kläder av ekologiska material.

Fair Trade Shop - Fair Trade Shop är medlem i Världsbutikerna för rättvis handel. Butik med fair trade-varor av olika slag, kläder, porslin, leksaker och godis.

Butiker - Göteborg

Ekostore - Snabbköp med målsättningen att ha Sveriges bredaste sortiment av ekologiska livsmedel.

Minni ekoaffair - Ekologiska rättvisa kläder i webbshop och butik.

Reagera - Säljer ekologiska och rättvisa kläder och en del andra textilier som handdukar, necessärer, väskor och lakan.

Berthas ekofashion - Ekologiska kläder, skor, smycken, bälten och andra accessoarer till både kvinna och man.

Butiker - Malmö

Astrid och aporna - Eko-vego supermarket.

Uma Bazaar - Jeans, kläder och skor samt barn- och babyprodukter i ekologiska material.

Butiker - Östersund

Poppel - Kläder, inredning, kaffe, choklad och en och annan cykel.

Ekoboden - Ekologiska produkter såsom te, baskläder för stora och små, handdukar, mjuka skallror för de minsta, m.m. och kroppsvårdsprodukter från Mona Natur.

Forum

Ecoprofile - Diskussionsforum, community, nättidning.

Övrigt

DemCollective - Klädföretag med ledorden ekologi, etik, kvalité och genomtänkt design.

Rättvis handel - Import- och grossistföretag.

Rädda en skog

Bild: ettklickforskogen.se

Stiftelsen "Ett klick för skogen" samlar in pengar via Internet för att köpa och bevara våra gammelskogar. Nu är det skogen Verle utanför Göteborg som stiftelsen vill köpa för att undvika avverkning. Gå nu in på deras hemsida och klicka varje dag. Varje gång du klickar betalar stiftelsens sponsorer en viss summa som går till projektet. Insamlingen pågår fram till den 19:e mars.

Mer information: http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=37

ICA mot Coop mot Lidl

Jag har verkligen försökt, det har jag. Men det går inte så bra att minska på mina matkostnader. Förstår inte vad jag gör så fel. Visserligen storhandlar jag inte, men jag tror inte på det. Plus att det är lite svårt då man inte har bil. Däremot fick jag höra att jag alltid kan välja att handla mer på lågprisvaruhuset Lidl. Lidl ger mig negativa känslor, dels pga deras motvillighet mot kollektivavtal, problemen med arbetsmiljön för de anställa och avsaknaden av ekologiska och rättvisemärkta varor. Dels den uppmärksammade historien om maten de slängde som förgiftades för att förhindra att hemlösa skulle ta den. Så jag är lite tveksam om jag ska handla där.

Men hur är det med priserna? Är det så mycket billigare att det är värt att åka dit? Ambitiös som jag är åkte jag i helgen till ICA Supermarket på Brunnsbo torg, Coop Stormarknad på Backaplan och Lidl strax utanför Backaplan. Satte ihop en lista på basvaror som jag ofta handlar och begav mig till Lidl. För att jämförelsen skulle bli så rättvis som möjligt försökte jag jämföra samma märken och helst ekologiska om det fanns. Om de inte hade samma märken skulle jag ta ett jämförbart märke. Problemet med den jämförelsen är att Lidl ofta har andra billigare märken vilket betyder en billigare matkorg. De har heller inte så mycket ekologiska alternativ så de fick till stor del styra valet. Om man bortser från att Lidl de helt saknar vegetariska produkter så visade det sig att Lidl är betydligt billigare än övriga. Sedan kom något överraskande ICA som tvåa och Coop strax efter.

Det betyder inte att jag kommer handla allt på Lidl, det går inte. Men jag ska försöka planera lite bättre så jag ska dela upp det på de tre butikerna beroende på vad jag behöver. Och skulle jag inte vara så lat så skulle jag handla lite oftare på Willys.

Mästaren och Margarita

Mästaren och Margarita, skriven av Michail Bulgakov, räknas som en av de stora romanerna från det tjugonde århundrade. Som den kulturellt fattiga människa jag är kände jag inte till den boken förrän en kompis tipsade om den. Vi hade diskuterat Dantes Inferno och han trodde då att jag skulle gilla Mästaren och Margarita som handlar om mörkrets furste och dess framfart i Moskva under 20-talet.

Tydligen var inte boken så omtalad när Michail Bulgakov levde. Han jobbade med den i många år och ändrade den ofta då han inte var nöjd med resultatet. Den släpptes heller inte förrän efter hans död i slutet av 60-talet. Nu hyllas däremot boken unisont som en djärv satir över kultureliten i Moskva, och den har blivit något av en kultbok.

Boken berättar två parallella historier. En i 20-talets Moskva, den andra i Jerusalem under romarriket. Den börjar emellertid med att en mystisk man dyker upp i Moskva. Han träffar två män och börjar diskutera Guds existens med de icke-troende männen och han uppträder väldigt underligt. Han kallar sig Woland och påstår att djävulen finns. De ryska männen blir provocerade och vill kontakta myndigheterna så den hotfulla mannen kan bli omhändertagen. Det hela spårar snabbt ur och Woland och hans kumpaner duperar den kulturella eliten i Moskva med svart magi. Det är ett högt tempo och tvära infall och någonstans i historien finns också Mästaren själv och hans Margarita.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här boken. Att den ska vara politisk, med sin kritik av kommunismen, korrupta politiker och kulturmänniskorna i Stalins Sovjetunionen, märks tydligt. Men det känns lite som att det är de som han kritiserar som också gillar den boken. Kulturkritiker med stora pretentioner hyllar boken som ett mästerverk. Själv förstår jag inte riktigt det. Visst den är bra och det är underhållande läsning, men inte vad jag förväntat mig. Hade den varit mer demonisk och kanske lite mer apokalyptisk till sin karaktär hade den fallit mig mer i smaken.

Bojkotta rättvisemärkta produkter del 2

Bild från unfairtrade.co.uk

Som jag misstänkte. I helgens Fria Tidningen fanns det en ny debattartikel om rättvisemärkta produkter. Nu var det Ola Höiden, kommunikationsansvarig på Rättvisemärkt, som med rubriken "Rättvisemärkt innebär schyssta villkor" svarade på Eddie Salgados kritik av Fairtrade. Det som Ola främst pekar på är att det är de råvaruproducerande länderna själva som aktivt arbetar för ökad export med hjälp av frihandelsavtal. Många producenter väljer också att certifiera sig enligt Fairtrade:

Samma tonläge råder hos de råvaruproducenter och odlare inom småskaligt jordbruk som har valt att certifiera sig enligt internationella Fairtrade-kriterier. De vill inte ha bistånd, de vill kunna leva på sitt arbete. För dessa människor har certifieringen många gånger inneburit nytt hopp, att genom tillgången till en större marknad och högre intäkter få ökat inflytande över sin vardag och framtid. Producenterna är dessutom själva delaktiga i framtagandet av kriterierna inom Fairtrade Labelling Organizations International, FLO, till exempel gällande höjt minimipris för kaffe eller krav på demokratiutveckling, ickediskriminering och ökad miljöhänsyn.

Om frihandel och fri konkurrens där marknadskrafterna styr är en lösning som jag inte ska gå djupare in på, jag kan helt enkelt för lite om det. Om man däremot är ute efter en rättvis handel är jag inte riktigt säker på att man ska sträva efter frihandel med ekonomisk tillväxt och maximal vinst som ledord. Då tror jag mer på en protektionsistisk inriktning med importavgifter och tullar som "straffar" de företag som inte håller sig inom de etiska krav som Fairtrade använder sig av. Rättvisemärkt är för frihandel och vet samtidigt att att deras produkter är dyrare. Då är det lite naivt att tro att marknadskrafterna är till deras fördel. De flesta köper fortfarande det som är billigast och tänker inte på hur produktionen går till. Om priserna jämnades ut p.g.a. tullarna så skulle de rättvisa varorna sälja mer.

Mer läsning:
Rättvisemärkt innebär schyssta villkor
Bojkotta rättvisemärkta produkter!
Frågor och svar om frihandel och marknadskrafter

Miljöinformation med His Hero is Gone

Vinterkyla

Efter en vecka från helvetet, sätter jag mig på som vanligt på cykeln fredag morgon och känner mig nästan lycklig. Jag vet inte varför det hände. Kanske det var den friska februarikylan på 8 minusgrader, dimman eller rimfrosten på träden. Kanske var det den förhatliga känslan av nostalgi och en riktig vinter i Norrland som gjorde sig påmind. Hur det än ligger till med det var jag tvungen att hoppa av cykeln och fotografera lite. Veckan var kanske räddad ändå.

Bojkotta rättvisemärkta produkter!

Det kan man läsa i dagens GÖTEBORGS FRIA. Jag försöker alltid köpa rättvisemärkta produkter om det finns och letar alltid efter symbolen för Fair Trade.

Bild från www.rattvisemarkt.se

Varför ska det alltid vara så svårt att känna att man gör rätt? Att man bidrar till ett bättre samhälle? Att köpa rättvisemärkt har jag alltid sett som något bra, och på http://www.rattvisemarkt.se/ kan man bland annat läsa:

Rättvisemärkt är en oberoende
produktmärkning. När du väljer Rättvisemärkt bidrar du till förbättrade arbets-
och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

• Odlare och anställda får förbättrade
ekonomiska villkor

• Barnarbete och diskriminering
motverkas

• Demokratin och organisationsrätten
främjas

• Lokalsamhället utvecklas socialt och
ekonomiskt

• Miljöhänsyn och ekologisk produktion
främjas

Enligt artikeln i Fria bidrar vi i själva verket till att upprätthålla en världsordning där de fattiga jobbar åt oss. De producerar det vi vill ha istället för att tillverka det de själva behöver.

Det är ju i-länderna som avgör vad som ska produceras och sätter världsmarknadspriserna för dessa produkter.
Samtidigt är det i-länderna som
sätter de höga priserna för förädlade produkter som exporteras till u-länderna. U-länderna har inte mycket att säga till om.
De kan bara fortsätta att producera det som de rika har behov av.

Som alternativ nämner artikelförfattaren Eddie Salgado rättvisehandelorganisationen ALBA. Den arbetar för att ändra på vad som ska tillverkas och hur det ska gå till. ALBA stödjer de lokala bönderna med resurser och kunskap och jobbar för att bönderna ska ta tillbaka sin jord. Eddie tycker att vi, för att förbättra villkoren för bönderna, ska sluta konsumera de produkter som kommer från länder utanför Europa.

Jag vet inte hur jag ska ställa mig till det här. Jag hoppas någon svarar Eddie i nästa veckas tidning så att det blir en debatt av det.

Hela artikeln finns här: http://www.fria.nu/artikel/77497

Det är februari, jag är trött och jag vet inte vad jag ska skriva om

Har börjat fundera lite på om den här bloggen ska handla enbart om konsumtion och miljö eller om jag ska börja skriva lite mer om allt annat som också faller mig in. Innan jag började skriva var det två saker som jag ofta läste. Man ska hålla sig inom sitt nischade ämne och verkligen brinna för det. Då skriver man bättre och det märks på texterna att den som skriver är någon som är engagerad. Man ska också skriva ofta så att den som läser inte tröttnar och slutar följa bloggen. Det är med dessa två allmänna regler jag har fått problem.

Bloggen skulle handla om mitt år med köpstopp och med det skulle jag dokumentera allt som hände. Problemet är att det inte händer så mycket och att varje dag skriva om saker jag inte köpt känns lite meningslöst. Då har jag två alternativ, antingen skriva färre och förhoppningsvis bättre inlägg eller börja skriva lite mer om annat som intresserar mig.

Med färre inlägg kan jag nog räkna med färre läsare. Inte för att det är många som läser den, för det är det inte, men jag vill ändå som människa känna att folk uppskattar det jag gör, kommer med synpunkter och även kritiserar. Det uppmuntrar till en diskussion och det blir lite mer levande. Annars hade jag lika gärna kunnat dokumentera det här året i en kinabok...

Det andra alternativet är att jag även skriver lite mer om annat som intresserar mig. Det som skulle vara naturligt är att jag skriver lite mer om politik och samhällsfrågor. Det finns ju trots allt en koppling till köpstoppet. En konsumtionsfri hållning är dels en miljöfråga. Vi förbrukar våra naturresurser och det är inte hållbart. Det är också en antikapitalistisk inställning vilket jag tror de flesta som har köpstopp håller med om. För mig är det nästan det som har varit mest avgörande för mitt val. Problemet är det redan finns en miljard andra bloggar som handlar om politik och som dessutom gör det bättre än mig. Är även sugen på att skriva mer om musik och apokalyptisk kultur i allmänhet, men jag vill inte att bloggen ska kännas för splittrad. Allt ska falla snyggt innanför ramen och det ska finnas en naturlig koppling till det jag skriver.

Jag har i alla fall börjat spåna lite om vad jag ska skriva. Läste om Charles Darwin häromdagen och började tänka på inlägget skrivet av Anki som handlade om att vara snäll . Evolutionsteorin som handlar om naturligt urval hamnar lite på kant med den kollektiva socialismens tanke på solidaritet. Efter att jag såg "Darwins laddade idé" på SVT, presenterade Richard Dawkins en lösning på det och att vi faktiskt kan vara genuint empatiska i en värld av naturligt urval. Det är möjligt att det kommer ett inlägg i framtiden om detta.

Bokslut januari

Detta är de utgifter jag hade i januari. Jag räknar inte med de fasta kostnader jag har varje månad tex hyran, men varje gång jag har köpt något har jag bokfört det. I januari blev det totalt 2623 kr. Jag vet ärligt talat inte om det är mycket eller lite. Så bra koll har jag... Jag tycker däremot att det låter som ganska mycket och jag ska försöka minska det i februari.

RIP - Roro

Roro
1999-2009

Onsdagsföreläsning

Politiken eller marknaden – Vem löser klimatkrisen?
Finanskrisen flyttar fokus till plånboksfrågor. Vem har då råd att rädda klimatet? Vilka politiska beslut och vilket ledarskap krävs för att minska riskerna för farliga klimatförändringar och hur ska det göras? Med Claes Roxbergh, miljörådgivare på Skanska Sverige, och Kristoffer Lüthi, vice vd Ekobanken.

Fri entré på Ekocentrum i Göteborg kl 18-19.30.

Mer information: http://www.ekocentrum.se/kalender.php?id=522

Närproducerat eller ekologisk?

När man har köpstopp ligger det nära till hands att man också vill konsumera medvetet. Att ekologiskt producerad mat är bra är bra för miljön är väl en självklarhet. Att köpa närproducerad mat borde också vara bättre för miljön med tanke på transporterna. Men vad är bättre, närproducerad eller ekologiskt? Ska jag köpa svenska äpplen som inte är ekologiska eller argentinska ekologiska äpplen? Har försökt hitta lite matyttig information på nätet, men inte lyckats.

Det måste väl finnas någon undersökning ang. miljövinsterna och vad som är mest lämpligt. Innebär närproducerat också ekologiskt? Om någon vet eller kan hänvisa till en officiell undersökning, maila eller lämna en kommentar.

Misslyckande!

Den senaste veckan har jag tvingats konstatera att jag kanske inte har den disciplin som krävs i år. Förra veckan glömde jag lunchlådan och var tvungen att köpa en vegetarisk lasagne för 45 kronor. Det är väl godkänt. Jag glömde trots allt att ta med mig maten och det är inte så mycket jag kan göra åt det. Värre är att jag drack en öl på krogen i helgen. Tog först en vatten, men det är faktiskt ganska tråkigt att sitta där och dricka vatten. Så jag bestämde då att jag skulle köpa en öl. Det ska kanske nämnas att det även var inträde, men då jag började klaga och inte ville gå in så betalade en i sällskapet.

Det blev inte så mycket pengar ändå. Mitt konto för misslyckanden ligger denna månaden just nu på 90 kronor. Inte så mycket kan man tycka, men jag är en man av principer, och gillar inte att jag "fuskat" lite. Det ska bli bätte hädanefter.

Inventering

Så ser dagens resultat ut efter att jag sökt efter saker jag inte behöver. Känns skönt att jag hittar en del. Att jag tex sparat skolkataloger från grundskolan är ett mysterium.

Nu gäller det bara att sortera bland sakerna och hitta någon som vill få/köpa det.

Kaos, ordning, kaos

Tänkte se en dokumentär om Jimmy Rosenberg på SVT Play. Nu blev det ingen dokumentär om gitarrvirtuosen. Av en ren slump startas istället den fascinerande dokumentären "Mitt stökiga liv". Dokumentären handlar om människor som frivilligt vill leva i oordning och om den konflikten som nästan alltid uppstår mellan människor som gillar ordning och de som inte gör det. Jag tillhör de som är ganska pedantisk. Jag har ett kontrollbehov och gillar inte när det ligger en massa saker framme. Jag lyckas inte alltid, ofta kan jag svepa rummet med blicken och sucka lite för mig själv och känna ett missnöje över att jag inte kan hålla bättre ordning. Jag strävar däremot alltid efter ett ordnande och ser ofta förbättringsmöjligheter. Det är kanske en av anledningarna till att jag gillar att slänga/skänka saker jag anser att jag inte behöver. Jag är inte extrem, men jag inser att mitt beteende blir värre med åren.

Vem kan trivas i det här?

Jag har alltid sett de slarviga som lata och oengagerade och blir ofta irriterad om någon inte plockar efter sig. Kanske bör jag omvärdera mina fördomsfulla åsikter. Enligt dokumentären är det de slarviga som oftast är mer framgångsrika. De är inte är så låsta i sina tankar, är mer kreativa och kommer lättare på de fantastiska idéerna som ingen tänkte på. Trots alla dessa argument för ett mer avslappnat förhållande till ordning och reda så är det städa jag tänker på just nu. Jag måste plocka undan saker så att allt hamnar på sin plats innan jag går och lägger mig.

Cykelreseplaneraren

Om man bor i Göteborg kan jag tipsa om sajten Cykelreseplaneraren. Det är ett utmärkt verktyg som beräknar snabbaste/lämpligaste rutten för cykelfärden och ungefärlig tid som det tar att cykla. Då det finns 35 mil cykelbanor i Göteborg är det lätt att man inte tar den mest effektiva vägen. Upptäckte att jag inte tar den snabbaste cykelvägen till arbetet. Jag cyklade den mest lämpliga (fler cykelbanor), men om jag istället tar den snabbaste skulle jag spara ca 7 minuter. Det låter kanske inte som så mycket, men jag är inte så pigg på att cykla onödigt långt på morgonkvisten.

Efter en sökning på Google kan jag konstatera att det inte är så vanligt på andra orter. Däremot hittade jag ett liknande verktyg för Malmö.

Lördag kväll

Det är lördag och bortsett från att jag sitter här och skriver, tvättar jag kläder...

Tur då att YouTube finns. Kylesa med Where the Horizon Unfolds. Den nya skivan Static Tensions, som jag INTE ska köpa, släpps 17:e mars.

Rutin

Skönt att det är helg nu. Har inte uppdaterat bloggen på ett tag nu, men det har varit en seg vecka. Inte så att jag har problem med köpstoppet, mer att jag fastnat i den värsta formen av rutin plus att jag inte sover så mycket. Vaknar, cyklar till jobbet (inte varje dag), duschar, jobbar, cyklar hem, duschar, diskar, fixar middag och lunchlåda och sedan ut på Internet... Leda är min bästa vän just nu. Jag måste hitta på nåt att göra som ett avbrott från vardagen. Ska granska kalendern i Fria Tidningen om det är nåt som händer i veckan som är gratis.

Läste på Köpfritt år om en artikelserie på SvD om prylsamhället och ägandet. Blev lite inspirerad och ska rensa i lägenheten och leta saker som jag kan skänka bort. Tycker att jag alltid varit bra att se till behovet och har därför slängt saker jag inte behöver. Men som alltid misstänker jag att jag hittar mycket som jag sparat och som jag inte behöver.

Köpstopp - borgerlig bohemtrend?

Läste på DN att ett avståndstagande från konsumtion är det nya sättet att vara intellektuell, en ”borgerlig bohemtrend” för folk som har råd. Och visst kan jag förstå tanken. Det är på sätt och vis en klassfråga. Jag har råd att avstå från shopping, och sedan välja att återgå till att köpa. Många andra, även i Sverige, kan inte slå på igen och börja konsumera. De har inte det alternativet. Det betyder inte att jag är i närheten av att vara rik. Jag tillhör väl medelklassen, men jag tycker det är lite elakt att kalla det en borgerlig bohemtrend. Det står för allt som jag ogillar. Vi måste trots allt ta vårt ansvar för den ojämlika globala konsumtionen. Jag känner att jag börjar upprepa mig väl mycket, men ett avbrott kan vara nyttigt för oss alla.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=747252

Mat och dryck

Fick en fråga förra veckan vad som gäller mat och dryck. Ska det vara mer ok att äta i hemmet än utanför hemmet? Är det mer ok att äta havregrynsgröt än oxfilé (eller falafel)? Det fick mig att fundera över varför jag har de reglerna. Det finns alltid en gråskala över vad som är rätt och fel. Valde att bli vegetarian för åtta år sedan, och får ofta frågan vad som är ok att äta. Frukt och grönsaker är också levande och borde därför vara lika fel att äta. Varför äter jag ägg? Varför äter jag godis som innehåller gelatin? Varför äter jag mat som ser ut som kött? Jo, därför att jag valde det. Det borde vara så enkelt. Det är inte svart eller vitt.

När det gäller konsumtion av mat i år valde jag att restaurangbesök inte var tillåtet. I år vill jag leva så snålt och konsumera så lite som möjligt och då känns inte restaurangbesök förenligt med köpstoppet. Det handlar också om behov. Jag måste äta, men jag måste inte äta ute.

Samtidigt måste jag dra gränsen någonstans. Att äta gröt varje dag kan vara ganska tröttsamt och man vill kunna belöna sig själv ibland. Då kanske jag smäller till med stekt halloumi med bulgursallad :) Det gäller bara att hitta nöjen som inte kostar. Och om ni som läser detta har några tips på vad man kan göra så lämna gärna några kommentarer. Det behöver inte vara något speciellt. Vad som helst.

Jag vet att jag valde ganska strikta riktlinjer, och om jag om några månader inser att det här inte fungerar för mig så ruckar jag kanske lite på reglerna. Jag skulle däremot se det som ett misslyckande, så jag väljer att inte tänka så mycket på framtiden. Jag tar det som det kommer och just nu har jag inga problem. Tycker köpstoppet fungerar bra, och har inte varit i närheten av några frestelser. Märkte även att den här bloggen tar ganska mycket tid. När jag inte skriver så funderar jag ofta på vad jag ska skriva, så det känns nästan som jag fått en ny hobby.

Välkommen till paradiset

Välkommen till paradiset skriven av Jennie Dielemans tycker jag alla bör läsa. Det är länge sedan jag blev så påverkad av en bok. Den visar den äckliga baksidan av massturismen. Av jordens befolkning är det enbart två och en halv som åker på en utlandssemester. Och vi kräver alla det orörda paradiset. Och när vi tröttnat åker vi till nästa ställe.

Jennie träffar krigsturister som åker till Vietnam för att kolla in gamla krigsplatser och kanske köpa med sig souvenirer i form av zippo-tändare, patroner eller ID-brickor från döda soldater. Vi möter även sexturisterna som hänger på ladybarer. Bilden har alltid varit att det ”bara” är feta gamla gubbar som åker dit, men det är även grabbgängen, tanterna och paren som åker dit. Backpackers är egentligen inte bättre. De letar alltid efter det orörda och det äkta, och när vanliga turister hittat dit då är det inte det längre på riktigt. Då är det också lite fulare att vara där. Mänskliga zoo måste ändå vara det värsta i form av mänsklig förnedring. Man har samlat olika ursprungsbefolkningar i samma område, så att det ska vara lättare som turist. Befolkningen radar upp dig och vi tittar fascinerat på dem och tar våra bilder. Vi ser också problemen med all-inclusive på Dominikanska republiken och i Mexiko Turisterna ska hålla sig inom hotellets gränser och alla pengar går till hotellägarna och resebolagen. Lokalbefolkningen får inte vara inom hotellets gränser och får aldrig ta del av turisternas pengar. Ofta är det också illegala invandrare som bygger hotellen och då med eländiga löner och inga rättigheter. I Thailand behandlas burmeserna sämre än thailändarna och får också lägre löner. De får inte vara ute kvällstid och poliserna kan när de känner för det ta deras löner. Alla vet att burmeserna ändå inte kan göra något åt det. De befinner sig där illegalt.

Turismen är en form av konsumtion som bara växer för varje år, och jag förstår inte hur man kan lösa alla problemen. En person i boken jämförde det med kokain. Han visste att det inte är bra men man har blivit beroende av det. Vi måste börja turista mer medvetet och börja ställa krav, granska även vilka hotell man väljer. Det borde finnas rättvisemärkta hotell precis som det finns i detaljhandeln. Där man garanterar att de anställda får skäliga löner och att man har tagit hänsyn till naturresurserna. Alternativet är att resa mindre, men det går väl inte?

Ekologiskt samhälle - ett alternativ?

I dagens Fria Tidningen kan man läsa en intressant artikel av Lennart Fernström. Han menar att det inte går att skapa ett samhälle med evig tillväxt. Att det finns en begränsning för hur mycket vi kan jobba och hur mycket resurser vi kan förbruka. Han presenterar två åtgärder för att minska på konsumtionen och produktionen, skatteväxling och medborgarlön.

Med grön skatteväxling ska skatterna flyttas från arbete till råvaror. Bland annat tycker han bensinpriset ska höjas till 25-30 kr litern. På så sätt kan man få ner förbrukningen av jordens resurser till en mer hållbar nivå.

Medborgarlön är en mer kontroversiell idé. Inte lika accepterad, men väldigt intressant. Det ska fungera som en inkomstgaranti där inget arbete krävs för inkomsten. Den ska ersätta alla bidragssystem för ett enda bidrag. Lennart menar att vi med detta kan ”slå av på takten, fördela resurserna och ge folk större frihet att välja vad de vill syssla med...samtidigt skulle vi få minskade offentliga utgifter genom minskade stressrelaterade sjukdomar”.

Det kanske låter som väldigt enkla lösningar, men samtidigt är det uppenbart att de system vi har inte är hållbart. Det är visserligen lätt att säga att man ska höja bensinpriset när man bor i Stockholm eller Göteborg. Och personligen skulle jag inte ha något emot det. Jag har ingen bil och behöver heller inte det i Göteborg. Bor man i Norrland är det däremot ett helt annat problem. Det är inte helt ovanligt att man är tvungen att pendla stora avstånd och kostnaderna blir då väldigt höga. Trots det tycker jag att man måste minska på behovet av bilåkandet. Vi måste utvecklas mot ett mer ekologiskt samhälle.

Hela artikeln finns på Frias hemsida: http://www.fria.nu/artikel/76889

I met a butterfly

Har absolut ingenting med konsumtion och köpstopp att göra, men det här är humor när den är som bäst.

Vad jag kommer sakna i år

Åtta dagar in i januari inser jag att jag kanske lever ett tråkigt liv. Det har inte varit några problem alls, men jag vet att det finns några saker jag får kämpa med.

• Att gå på krogen och ta en öl. Inga fester, inga afterworks. Visserligen slipper jag ångestdagar dagen efter. Alltid något.
• Tatueringar. Det sägs att om man har skaffat en tatuering vill man ha fler. Det kan jag skriva under på. Har sagt flera gånger att jag inte slutar förrän hela kroppen är täckt. Nu kommer det förmodligen inte hända, men jag vet att jag kommer fortsätta smycka min kropp efter det här året. Det är en väldigt dyr hobby så det nog bara nyttigt att ta en paus.
• CD-skivor. Tillhör de få som som fortfarande köper skivor. Är inte så old school att jag köper vinyl, men det blev kanske 30-35 CD köpta förra året.
• Böcker. Är väl det mista problemet då man kan gå till biblioteket. Vill egentligen alltid köpa mina böcker då jag vill äga dem. Kanske vill man läsa den igen och dessutom kunna stoltsera med en bokhylla som ändå visar att man faktiskt läser böcker.

Just nu kan jag inte komma på mer. Har säkert missat något, men det kommer. Det är jag övertygad om.

Media och försäljningsrekord

Om man tröttnat på kvällsjournalistikens snabba nyheter finns ett bra alternativ i Fria Tidningen. Man tar ofta upp nyheter som inte får plats i kommersiell media. Tidningen ägs och drivs av kooperativet Fria Tidningar, och alla som jobbar på tidningen har lika lön. Då de inte har ett vinstintresse kan man fritt skriva om det man är intresserad av. Man kan bland annat läsa om konsumtion i temat ”Konsumtion - En (o)hållbar livsstil”

Men ibland undrar jag vad som hände med finanskrisen. Julhandeln i år slog nya rekord, och detaljhandeln sålde för första gången för mer än 60 miljarder kr. Enligt AB Handels Utredningsinstitut har omsättningen ökat varje år sedan 1995. Kanske är det i år vi ser resultatet av krisen om man ser till konsumtionen, men jag hade hellre sett att konsumtionen minskade på grund av ett ökat medvetande och inte av att folk har mindre pengar. Jag förstår att det kanske sticker i ögonen på vissa att man själv valt att konsumera mindre. Det finns många som lever på existensminimum och är tvungen att leva snålt. Det är också de som drabbas hårdast av finansiella kriser. Då kanske mitt ”experiment” ses som ett lyxproblem. Men överlag är det en konsumtionshets och det är det jag ogillar. Och ska det politiska systemet ändras så är det upp till den enskilda människan att försöka påverka. Annars kommer inget att ändras. Jag som person kan naturligtvis inte ändra andras konsumtionsvanor, men kan jag inspirera andra så väl det en bra början.

Dåligt tränad...

Sitter nu med en överväldigande träningsvärk. Fick för mig att jag skulle prova att cykla till jobbet för att se om jag orkar göra det i fortsättningen. När jag slutligen efter en mil kommit fram på 48 minuter var jag helt slut. Visste inte riktigt hur jag skulle mäkta med att cykla en till mil för att ta mig hem. Benen var alldeles stumma, men det var bara att trumma på.


Nu vet jag i alla fall att det inte är några problem att cykla till jobbet. Och med tiden bör det kännas lite bättre och tiden sänkas rejält. Sen om jag cyklar varje dag vet jag inte. Jag måste förmodligen ändå köpa busskort, då jag inte kan cykla överallt.

Erlend Loe - Epedition L

Har gillat Erlend Loes böcker sen jag läste Naiv. Super. Loe har en enkel berättarstil och är ofta underfyndigt ironiska. De handlar ofta om män som hamnat i en livskris och som tar till drastiska metoder för att bryta tristessen. Hade inte läst den semidokumentära Expedition L och visste inte vad jag kunde förvänta mig. Boken är skriven på samma sätt som i hans andra böcker och handlar fortfarande om förvirrade pojkar. Skillnaden är att boken är skriven som en dokumentär och att Erlend själv är huvudpersonen. Erlend vill bevisa att de polynesiska urinvånarna kom dit från Sydamerika på skridskor. Har tar med sig några vänner och åker till Cook Island för att sätta Norge på kartan. Han vill följa i Thor Heyerdahls fotspår och bli en erkänd vetenskapsman.

Boken var helt ok. Problemet är dessa bortskämda norrmän som har allt och är vana vid att få allt. De har en irriterande attityd och att Loe pratar om negrer känns som politiskt inkorrekt bara för sakens skull.

Men gillar man Loe så gillar man boken. Jag gillar Loe och väntar nu på att biblioteket ska köpa in den senaste boken "Gör vad du vill".

Regler för 2009

Nämnde anledningarna till varför jag började med det här projektet i förra inlägget. Har länge insett att jag konsumerar väl mycket och att jag faktiskt inte behöver allt jag köper. Då jag läste att Ann-Christin Gramming hade provat ett helt år med köpstopp insåg jag att om hon kan det så kan jag också det. Hon har nu avslutat sitt köpstopp och det resulterade i boken "Köp inte den här boken! : mitt år med köpstopp". Planerar att låna den på biblioteket så snart den är återlämnad. Även om Anki avslutat sitt köpstopp uppdaterar hon sin blogg nästan dagligen med intressanta funderingar kring konsumtion och miljö. Jag rekommenderar alla som vill veta mer ett besök där.

Jag har i princip samma regler för mitt år som Anki.

1. Enbart mat, medicin och förbrukningsariklar får inhandlas
2. Om något går sönder kan jag ersätta det om jag ser ett behov för det

I morgon tänkte jag ta en cykeltur till jobbet. Mest för att se om jag har den fysiska kondition det krävs och att inte kylan är för påträngande. Räknar med att det tar ca en timme.